Sängdags...



Är det snart för det är jobbdags igen imorgonbitti o då får man väl försöka vara lite piggare än jag var i måndags. Fast det var så mycket som spelade in att jag mådde som jag gjorde o att jag inte alls var på humör. Man kan inte vara en solstråle jämt tyvärr. Hur mycket man än vill.

Gårdagen blev det bara sms från J o det var två stycken. Han skulle ringa mig på kvällen men det kom ett sms att han lagt sig eftersom han kände att migränen var på G o då är det bättre att lägga sig o det förstår jag ju. Men visst är det tråkigt när man sett framemot nåt o det inte blir så. Men han var ledsen för han ville prata med mig för att han saknade o längtade efter mig.

Idag har tanterna vatt på fika på fm o vi fick sitta inomhus igen eftersom solen inte ville bestämma sig o det värsta är att örjar det regna kommer det pang bara så lika bra o sitta inne.
Jag fick passa Kasper sen för mamma skulle åka till sjukhuset till William som blev inlagd igår igen. Han var bara hemma 4 dagar denna gången. De vet inte riktigt vad det är men som vanligt så är det lättast att säga virus.

Tjugo över tre kom där ett sms från Kärleken o han hade nästan precis kommit ur sängen o mådde dåligt o hade fått migränen. Han hade hoppats bli bättre eftersom vi ev skulle träffats o han skrev att han verkligen längtar efter mig men inte känner för det när det är såhär o det kan jag förstå. Vet ju hur det kan vara när han blir sjuk eftersom jag vatt med om det några ggr o det är så synd om honom.
Han ville vi skulle hitta en ny dag så fort som möjligt eftersom han älskar mig ju skrev han o sen bad han om förlåtelse igen.
Jag svarade att han behöver inte be om ursäkt ju o jag hoppas att han snart mår bättre igen o att jag längtar massor efter honom o tänker på honom. 
Han svarade att han var glad för min förståelse även om han vet att han gör mig ledsen.
Men snälla nån skulle jag inte ha nån förståelse för sådant så hade jag varit en hemsk människa o det vill jag inte vara. Tänk inte på att jag blir ledsen för som sagt så är det viktigaste att du blir frisk o mår bra igen. Jag finns ju kvar o det är bara o ta det en annan dag. Jag är glad att du säger att du älskar mig för det känns skönt i allt elände.

Visst känner jag mig olycklig o ledsen när vi inte pratar o jag känner mig orolig i hela kroppen men jag måste försöka att inte tänka så mycket. Jag väntar på dig o den dagen du är beredd så finns jag här hoppas jag.
Men jag önskar jag kunde prata med en viss person som jag saknar så himla mycket nu som alltid lyssnade på mig. Hade varit så skönt att ha dig att luta mitt huvud mot o bara få prata o gråta ut. Du sa alltid vad du tyckte o tänkte även om det inte alltid var till min fördel men men.

Nä nu får jag väl gå o sluta mina melerade o inte sitta här o svammla en massa :)

Älskar dig Jörgen
Sov Gott o du In Dreams ;0)


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0